Bertha Madras: "Jag kommer att rikta uppmärksamheten mot de allt större kunskaperna hur drogberoende drabbar unga människor. Men jag hoppas det blir tid över för att diskutera drogpolitik också." Unga hjärnor drabbas värst En av flera prominenta föreläsare under WFAD-konferensen 24-26 maj, är Bertha Madras. Professor i psykobiologi på Harvard och med ett nyligen avslutat uppdrag som näst högsta chef för Vita husets narkotikakontroll. – Jag hoppas det blir tid över att diskutera drogpolitik, säger hon. Text: Pelle Olsson© (Publicerat i Narkotikafrågan nr 2, 2010) Bertha Madras, professor i psykobiologi vid läkarutbildningen på Harvard är en av världens mest inflytelserika narkotikaforskare. Hon har varit inbjuden till 17 länder på samtliga kontinenter för att föreläsa om sina forskningsresultat. Hennes viktigaste arbeten handlar om kokainets påverkan på hjärnan och utvecklandet av nya metoder för att kunna avbilda en skadad människohjärna. Till skillnad mot många andra högst specialiserade forskare deltar hon ofta i den narkotikapolitiska debatten. Nyligen har hon städat upp mitt skrivbord efter ett treårigt uppdrag som vice chef för ONDC, Vita husets kontor för USA:s narkotikakontroll. När hon kommer hon till Stockholm för att delta i konferensen World Forum Against Drugs, WFAD, är det sjunde gången hon är i Sverige. – Narkotikaanvändning och beroende är ett hot mot den globala folkhälsan, säger Bertha Madras. Under konferensen får vi chansen, både som individer och representanter för regeringar, att dela med oss av veteskaplig information och diskutera politik och strategier. Det är därför jag kommer. När man söker på hennes namn tillsammans med ordet cannabis på Internet är det mest olika hemsidor för legalisering som dyker upp. Där får hon Madras naturligtvis kritik i egenskap av vice ”drug tsar”. Hur har de här organisationerna kunnat bli så inflytelserika i debatten? – De är George Soros och andra liknande män som finansierar dem med stora summor (se Narkotikafrågan nr 2, 2008).Organisationerna betalar för TV-reklam, webb-sidor och lobbyister som sprider felaktiga uppgifter narkotika. Kampanjerna är välorganiserade. Till exempel i Massachusetts där man skulle folkomrösta för att avkriminalisera marijuana. I en TV-annons som kördes gång på gång dagarna innan omröstningen påstod en före detta polis att den största delen av polisernas tid går åt till att jaga marijuanarökare, medan de tunga brottslingarna slipper undan. I själva verkat är det tvärtom. Innehav av marijuana är ett försvinnande litet brott i statistiken, jämfört med polisens ansträngningar mot inbrott, rån, våldtäkter och mord. Bertha Madras har funderat över vilka motiv de här välbärgade männen har för att finansiera åtgärder som vi vet försämrar hälsan för vår framtida generation. – För att tjäna pengar? Skapa ekonomiskt kaos? Generera en skuggekonomi? Vadslagning? Personlig frälsning för marijuana? Bara de själva kan svara på det. Vad svarar du när de säger att förbudet mot cannabis is inte fungerar? – Marijuanaanvändningen bland unga amerikaner minskade med 24 procent mellan 2002 och 2008. Även användningen av många andra droger inklusive alkohol och tobak har en nergående trend sedan 1996. Det visar att det är möjligt att minska användningen. Samtidigt har missbruket av narkotiska läkemedel ökat dramatiskt, trots att de är legala. De är svårt att acceptera argumenten att legalisera marijuana när vi samtidigt har ett ökande missbruk av legala droger. USA har ändå mycket höga konsumtionsnivåer av droger. Visar inte det att politiken, ”kriget mot narkotika”, har misslyckats? – Ja narkotikaanvändningen är högst i världen och den drivs av tillgången till marknaden och producenterna och av den amerikanska uppfattningen om den oförytterliga rätten till frihet i olika bemärkelser. Hon påpekar att även de statliga insatserna mot bland annat cigarettrökning och rattfylleri har varit mycket framgångsrika. Bertha Madras menar att den officiella politiken verkligen spelar roll. Under Bill Clintons första presidentperiod (1992-1996) var antinarkotikabudskapet ganska nedtystad, men efter alarmerade uppgifter om ökat missbruk skärptes politiken och missbruket minskade. Det finns faktiskt, säger hon, vetenskapliga bevis för att de samhälleliga signalerna om narkotika påverkar användningen. – NSDUH (National Survey on Drug Use and Health) har visat att unga människors droganvändning minskar när de får höra antinarkotikabudskap i media, i skolan och särskilt från föräldrarna. När narkotika får ett starkt socialt stigma eller anses skadligt, då minskar bruket. Du tror inte på en mer nertonad bild av narkotikans skadeverkningar, en harm reduction- politik, där man i viss mån accepterar narkotikaanvändning? – Vem är hjälpt av en sån politik? Inte användaren, inte den som är beroende om erbjudande om behandling bara kommer i andra hand, eller inte alls. Jag brukar ställa tre retoriska frågor: Hur många känner du som provat narkotika i syfte att bli narkoman? Hur många tillfrisknade narkomaner känner du som ångrat att de slutat med narkotika? Hur många narkomaner känner du som deltagit i program där droganvändning accepteras, som mår bättre fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt än narkomaner som gått i behandling med inriktning på drogfrihet. Medicinsk marijuana är nu tillåtet i 14 amerikanska delstater efter diverse kampanjer och folkomröstningar. Hur har det gått till? – Att folkomrösta om marijuana, antingen det gäller avkriminalisering, legalisering eller att införa marijuana som medicin, står i direkt konflikt med den federala lagen eftersom cannabis är illegal narkotika i klass I. Vilket innebär att det har en hög risk för beroende och att det saknar bevisad medicinsk användning. – De här folkomröstningarna blir ibland framgångsrika, fortsätter hon, därför att media inte rapporterar korrekt eller är till och med är delaktig i kampanjen. De som ska rösta bryr sig inte om att ta reda på fakta från objektiva källor. Vad ska du föreläsa om när du kommer till Stockholm i maj? – Jag kommer att rikta uppmärksamheten mot de allt större kunskaperna hur drogberoende drabbar unga människor. Men jag hoppas det blir tid över för att diskutera drogpolitik också.