Jan Ramström: "Det finns verkligen mycket kvar att upptäcka när det gäller skador av cannabis."

Nya fynd om cannabis Den senare årens studier om cannabisskador stärker tidigare kunskaper om bland annat beroendeutveckling, psykoser, risker in trafiken och förändringar i hjärnan. Forskarna har också gjort helt nya fynd när det gäller cannabis och lungcancer. Det berättar Jan Ramström, vars bok Skador av hasch och marijuana just kommit ut. Text: Pelle Olsson© (Publicerat i Narkotikafrågan nr 6, 2009) Psykiatrikern och narkomanvårdsläkaren Jan Ramström kan pusta ut. Hans magnum opus Skador av hasch och marijuana har kommit i mål för tredje gången. Det är inget mastodontverk, bara drygt hundra sidor, men det är det lilla formatet som är poängen. Ramströms uppdrag har varit att sammanfatta forskningen om cannabisskador i en lättillgänglig och samtidigt vetenskaplig form. Första upplagen av boken kom ut 1997 på uppdrag av Socialstyrelsen. Därefter, 2003 och årets utgåva, står Folkhälsoinstitutet bakom. – Kunskapsfältet har blivit allt svårare att hantera för en ensam person som skriver en aktuell översikt, säger han. Antalet studier om cannabis gick ner under 90-talet men växer nu allt snabbare. – Det är de nya kunskaperna om det endocannabinoida systemet som stimulerat forskningen, säger han. Både på den biokemiska sidan vad om som händer i hjärnan och studier om de yttre konsekvenserna av cannabispåverkan. Under senare år har olika röntgentekniker gjort det möjligt att avbilda hjärnan så att man kan se strukturförändringar hos cannabisrökare. Ramström nämner detta i boken, men är försiktig att dra slutsatser om bestående skador. Om några år vet vi mer, menar han. Ett annat växande forskningsfält, särskilt i USA, är cannabis som medicin. Ramström tror att läkemedelsforskningen kan bidra till nya upptäckter om skadeverkningar. – Tyvärr används det här i narkotikapolitiskt syfte, som ett argument för legalisering. Det gäller att hålla isär det eventuella läkemedlet cannabis från missbruksdrogen. Mer kunskaper idag – Vi har mer på fötterna idag jämfört med 90-talet, när det gäller skador, fortsätter han. Det finns färska studier som bekräftar det man upptäckt tidigare, till exempel risken att få schizofreni, beroendeutveckling, ökade risker i trafiken och att cannabis är en inkörsport till andra illegala droger. Det senare stärks av en ny holländsk tvillingstudie som visar att man inte kan bortförklara den s.k gateway-teorin med att cannabis är illegalt eller att det handlar om sociala samband. Den svenska värnpliktsstudien om att cannabis ökar risken för schizofreni – av Peter Allebeck, Sven Andréasson med flera – var länge den enda i sitt slag. Deras fynd konfirmeras i ett antal nya s.k. kohortstudier, där forskarna följer stora grupper under en lång tid. Bland annat David Fergusson i Nya Zeeland och Jim van Os i Holland. – Tidigare kallade man allting för hasch psykoser, men man måste skilja på olika diagnoser. Vi har cannabisutlösta toxiska psykoser som varar från dagar till veckor. De är plågsamma för individen, men de går alltid över om patienten slutar använda. Åtminstone har man trott att de tillfrisknat. Det finns också akuta förvirringstillstånd, konfusioner eller delirier som upphör när drogen går ut kroppen. Omkring 10 procent av alla som röker på drabbas någon gång av de här två tillståndet. En allvarligare psykos är schizofreni. Bara någon promille av alla cannabisrökare får det, men två tredjedelar av dem blir aldrig helt friska. En av de viktigaste fynden som Ramström gjorde när ha letade igenom databaserna med tusentals rapporter om cannabis, var en nästan okänd dansk studie från 2005. Mikkel Arendt gjorde en uppföljning av 535 patienter som friskförklarats efter en cannabisutlöst kortvarig psykos. – Ingen har gjort någon efterundersökning av sådana patienter tidigare! Det är en miss forskarvärlden. Arendt visar sig 44,5 procent fick någon form av schizofreni 4 till 8 år senare. Ytterligare 12,5 procent drabbades av andra psykoser. Det här ger ju en mycket allvarligare bild än det vi visste sen förut. Cancer och hjärtsjukdomar Ramströms genomgång visar på en allt tyngre dokumentation om samband mellan cannabisrökning och cancer, framför allt i övre luftvägarna, som inte kan bortförklaras med att patienten också är tobaksrökare. Här återstår dock mycket att undersöka. När det gäller lungcancer har dock man gjort helt nya fynd som visar ett klart samband. Viss osäkerhet gäller kring om hjärt- och kärlsjukdomar. Det finns en koppling mellan hjärtinfarkt och stroke hos unga och aktuellt intag av cannabis. I boken tar Ramström även upp cannabisarterit, en inflammation i blodkärlen som kan få samma allvarliga konsekvenser. – Såna här saker han man inte uppmärksammat tidigare, därför hittar man inga fall, säger han. Det finns verkligen mycket kvar att upptäcka när det gäller skador av cannabis.